Och vad menas med lateralt tänkande?

De flesta av oss har nog hört talas om det. Det har till och med hittat in i aktade uppslagsverk. Men vad exakt betyder lateralt tänkande?
Vad är tänkande?

Vi kan svara på den frågan – exakt korrekt. Men innan vi gör det, låt oss avslöja några myter om tänkande.

Tänkande är inte samma sak som intelligens. Även ointelligent tänkande kan leda till någon slags resultat. Intelligens utan tänkande är inte till någon nytta alls. (Det är också värt att påpeka att “intelligens” inte enbart består av en förmåga. Vi har alla flera olika former av intelligens. Nyckeln till vår framgång som mänsklig ras är inte att vi har en högre intelligens än andra djur, utan vår förmåga att använda all vår intelligens.)

Tänkande är inte resultatet av utbildning. Vi känner alla någon som kanske inte har fått “en god utbildning”, men som ändå tänker klokt och bra. Och många av oss kan komma på någon “högutbildad” som är smått hopplös när det gäller tänkande.

Tänkande är inte resultatet av en mängd samlad information. Vi behöver definitivt information för att kunna tänka bra; information är råmaterialet för tänkande. Men att samla mer och mer information är inte tänkande, det är bara hamstrande. För mycket information kan tvärtom i hög grad störa vår förmåga till bra tänkande

Tänkande är inte bara resultatet av att tillämpa logik. Vi har en tendens att associera “tänkande” med logiskt resonerande. Men tänkande är mycket, mycket mera än logik. Vad är det du egentligen gör när du prioriterar, sätter upp dina mål, bedömer alternativ, föreställer dig konsekvenser eller inhämtar andra människors åsikter? Du tänker naturligtvis. Och tänkande inbegriper förnimmelser, tolkningar, översättningar, omformningar, val, utformningar, utvärderingar – och till med intuition.

Med andra ord; tänkande är en hel uppsättning förmågor.

Vertikalt och lateralt tänkande

Allt tänkande bygger på en enskild mental funktion; hjärnans förmåga att skapa samband mellan olika saker.

Vilket leder oss till Edward de Bono.

De Bono, en maltesisk biolog, var den som först använda termen “lateralt tänkande”, i mitten av 1960-talet. Han skiljer på lateralt tänkande och det han kallar “vertikalt tänkande”.

[bookboon-recommendations id=”da5849eb-651b-4363-b019-a23c0097d899″ title=”Du kanske också tycker att de här böckerna är intressanta…” language=sv ]

Med vertikalt tänkande söker man efter det korrekta svaret. När vi tillämpar vertikalt tänkande måste vi göra rättningar vid varje enskilt steg för att resultatet i slutänden ska bli rätt. Vertikalt tänkande är som att klättra uppför en stege. För att nå upp till toppen, det korrekta svaret, måste man hålla sig kvar på stegen.

Att göra en summering är ett klassiskt exempel på vertikalt tänkande.
Med lateralt tänkande söker man ett annat svar. Man behöver inte ha rätt i något skede i ett lateralt tänkande eftersom man inte söker efter det korrekta svaret. Lateralt tänkande är som att hoppa från tuva till tuva. Man använder vilka tuvor som helst som finns att tillgå för att ta sig framåt, för att ta sitt tänkande någon annanstans.
Att se på ett problem från en annan människas synvinkel kan man säga är ett utmärkt exempel på lateralt tänkande.
Lateralt tänkande innebär vanligtvis att man gör mentala kopplingar på tre olika sätt. Vi kan länka samman objekt genom likhet, närhet eller motsats.
Vi kan till exempel koppla ordet “bord” till dessa ord:
• hylla (likhet);
• stol (närhet); eller
• grop (motsats)

Notera att dessa laterala sammankopplingar är inte direkt nyskapande. En del länkningar är enklare än andra att komma på. (Vad är motsatsen till en stol?) Om vi vill skapa nya idéer måste vi anstränga oss i vår strävan att göra laterala hopkopplingar; sammanföra två uppenbart skilda objekt och fråga oss på vilket sätt de uppvisar likheter eller närhet, eller är varandras motsatser.
Lyckligtvis förlorar det mänskliga sinnet aldrig förmågan att skapa nya sammankopplingar. Ges det bara chansen kan det koppla vad som helst till något annat.
De flesta kreativa tekniker tillämpar lateralt tänkande i någon form. I grova drag kan man dela in dessa tekniker i två kategorier: de som involverar metaforer (där man letar efter likheter och närhet) och de som bygger på motsatser (motsättningar).

Om du vill lära dig mera om lateralt tänkande, ta en titt på min e-bok Creativity at Work.
Om författaren: Alan Barker är Managing Director på Kairos Training Limited, ett konsultföretag som hjälper folk att kommunicera och tänka effektivare. Alan är medlem i UK Speechwriters’ Guild och European Speechwriter Network. Han har skrivit Creativity at Work och How to Write an Essay.

[bookboon-book id=”da5849eb-651b-4363-b019-a23c0097d899″ title=”Den här artikeln är skriven av författaren till denna e-bok” language=sv”]