Det här är ett gästinlägg av Peter Rose.

En del människor tror att begreppet skrivkramp bara är en myt. Idén att någon skulle kunna bli oförmögen att överföra sina tankar från hjärnan till ett papper förefaller tydligen alltför långsökt.

Om du är en av dessa tvivlare har du uppenbarligen aldrig upplevt det tyranni som ett blankt papper eller en tom bildskärm kan utgöra.

Vem som helst kan drabbas av skrivkramp

Skrivkramp är ett verkligt fenomen. Det är mycket demokratiskt så till vida att det kan drabba vem som helst lika hårt, såväl mycket erfarna skribenter som nybörjare. Och det kan verkligen sätta ett vanligtvis kreativt sinne i ett tillstånd av totalt fastfrusen hjälplöshet. Berömda författare har upplevt att de plötsligt blivit alldeles oförmögna att föra pennan till pappret, även sådana som vanligtvis varit mycket produktiva i sitt yrke, till exempel Leo Tolstoy, Ernest Hemingway, Stephen King och JK Rowling.

Skrivkrampen väljer inte sina offer uteslutande bland de som är framgångsrika nog att leva av sitt skrivande. Det kan drabba vem som helst som hamnat inför uppgiften att sätta något på pränt; en jobbansökan, ett skolarbete, en affärsrapport, en uppsägning i samband med pensionering eller ett första försök att skriva någonting litterärt.

Oberoende av vem du är eller var i din skrivarkarriär du befinner dig kommer du – om du inte har en stor portion tur – att någon gång drabbas av skrivkramp. Frågan är dock inte om du kommer att kunna komma över det. Det kan du.

Den stora frågan är: hur kommer du vidare? Du kan ladda ner hela e-boken här!
 

Skrivkrampen går att besegra – så här går det till

Här har du fem metoder du kan använda för att sparka igång skrivprocessen igen:

1. SKRIV. Det kan låta självklart, men är samtidigt sant. En löpare tränar genom att springa. En skribent bör ha samma inställning. Skriv någonting varje dag. Det kan vara en inköpslista, en minnesanteckning, ett brev till en god vän. Det spelar ingen roll. Det väsentliga är själva processen att fästa ord på ett papper en bildskärm. Bara du kommer igång med att fylla ett tomt papper eller en tom yta på bildskärmen så ter sig uppgiften genast mindre avskräckande.

 

2. Ta en paus. Ta en promenad och tänk igenom vad det är du vill ha sagt. Se till att ha med dig en anteckningsbok eller någon apparat i vilken du kan tala in de väsentliga ord eller fraser som kan råka poppa upp i huvudet. Ja, du bör faktiskt göra det till en vana att ha med dig en anteckningsbok. En del författare ser till att alltid ha med sig ett anteckningshäfte eller post-it-block i just detta speciella syfte. Senare, när skrivkrampen kanske sätter in, kan ett kvickt skummande av noteringshäftet eller kom-i-håg-lapparna vara tillräckligt för att återfå den nödvändiga inspirationen.

 

3. Om du inte får till den första meningen eller inledningsstycket hur mycket du än anstränger dig så strunta helt enkelt i den. Ofta är det just detta att ta språnget in i ett nytt projekt som ställer till problem. Så börja någon annanstans. Börja i mitten och jobba dig bakåt till inledningsstycket. Var du börjar är i princip oväsentligt. Det är vart du har kommit i slutänden som räknas, och ofta är det tillräckligt bara att få ner några ord på pappret för att få de fastkörda tankarna att lossna. Med en gnutta tur kommer också någonting av det du skriver att vara gnistan som tänder inspirationen som behövs för att få till den där viktiga inledningsmeningen.

 

4. Ett liknande knep är att ta ett ämne, eller kanske bara ett enstaka ord, och helt enkelt sätta igång och skriva om det. Se dig omkring i rummet och välj ut ett föremål – vad som helst, det behöver inte vara märkvärdigt på något sätt – och skriv en kort beskrivning av det. Eller lista allt du vet om föremålet; vad det är gjort av, vem som tillverkade det, var det kommer ifrån. Tankeprocesserna som blir involverade i detta kan få din hjärna att glida tillbaka in i en kreativ fas och därmed bryta dödläget.

 

5. Ta en bunt post-it-lappar och skriv ner de huvudsakliga punkterna du måste ha med i det du ska skriva. Det kan vara statistik, fakta, punktlistor, rubriker och underrubriker som kan fungera som övergångar från en del av din text till nästa. Sätt sedan upp dem på väggen. Granska dem och arrangera sedan om dem som bitarna i ett pussel så att du kommer fram till hur de passar ihop på bästa sätt. När du väl är nöjd med strukturen, välj en rubrik och börja skriva. Om det är inledningen, slutet eller någonting i mitten spelar ingen roll. Det viktiga är bara att du känner dig bekväm med att skriva.

 

Vill du ha fler tips om hur man skriver texter som ska publiceras ska du ladda ner min bok The Upside Down Guide to writing for the Press. Eller besök min webbsida: peter-rose-writer.co.uk.