Så formar kulturen vår identitet (1/3)
I Sverige är det ingen som höjer på ögonbrynen om du har sex fastän du inte är gift, men i många andra länder är detta helt otänkbart. Vad beror det på och varför är det viktigt att vi är medvetna om kulturella skillnader som dessa? Anna-Karin Byström reder ut psykologin bakom vår kulturella identitet i hennes nya bok: Interkulturell kommunikation.
Vad är kultur?
Kultur skapas av en grupp med en gemensam syn på hur världen fungerar. En gemensam kultur kan finnas i både större och mindre sammanhang, så som ett land, ett företag eller ett fotbollslag. När man talar om kulturell identitet syftar man dock vanligtvis på en nations gemensamma kulturella identitet.
[bookboon-book id=”410316cb-adac-4012-b110-a6740092f1f0″ title=”Detta inlägg är baserad på eBoken:” language=”sv”]
Var medveten om din attityd
Många av dina värderingar – vad du anser vara värdefullt – grundläggs redan när du är ett litet barn. Dessa grundläggande värderingar är starkt kopplade till vad du anser vara ett accepterat eller oacceptabelt beteende, även om du inte är medveten om att du tycker så. Värderingarna påverkar dina attityder, alltså dina generella uppfattningar om mer eller mindre allt i livet. Ofta kan dina attityder övergå i stereotyper: en förenklad uppfattning kombinerad med en – ofta negativ – värdering. Du börjar döma hunden efter håren, så att säga. Så länge du inte handlar utifrån dina attityder är det dock inget att oroa sig för – vi har alla stereotyper mot vissa sorters människor. Dina attityder avgör ditt beteende, det vill säga dina handlingar. Ditt beteende kan vara både medvetet och omedvetet, men det styrs i grund och botten av dina värderingar.
Faran med vi och dom-syndromet
Det stegvisa uppbyggandet av en kulturell identitet kan kallas för ett kulturraster och finns på både individuell och kollektiv nivå. Ditt egna kulturraster består av oreflekterade föreställningar om ditt eget förhållningssätt och ger dig ett egocentriskt förhållningssätt: det du gör är normalt och det som andra gör är onormalt. På den kollektiva nivån bidrar kulturrastret till en kollektiv kulturell identitet och en känsla av trygghet och samhörighet. Det bidrar till ett etnocentriskt förhållningssätt: ditt lands kultur är det ”normala” och andra länders kultur är ”onormalt”. Det här kallas också vi och dom-syndromet och är svårt att frikoppla sig från. Även om det är en naturlig följd av att dela ett kollektivt kulturraster, är det viktigt att akta sig för att bygga upp bilden av ”dom” med negativa stereotyper och fördomar.
Att vara medveten om kulturella olikheter och att respektera dessa underlättar kommunikationen med andra människor. Hur du gör detta praktiskt kan du läsa om i eBoken Interkulturell kommunikation.
[bookboon-recommendations id=”410316cb-adac-4012-b110-a6740092f1f0″ title=”Du kanske också är intresserad av dessa eBöck:”]