Ett gratis kompendium till makroekonomi för studenter på kandidat och magisternivå

Amnet ekonomi defi nieras ofta som “studiet av hushallandet med knappa resurser”, och utgangspunkten for de fl esta sadana studier ar att individer fordelar sina resurser sa att de sjalva ska fa det sa bra som mojligt. Varje individ har en forestallning om vad olika handlingar kommer att ge for resultat, och hon valjer den handling som hon bedomer kommer att ge det resultat hon sjalv tycker ar bast. Hon ar med andra ord sjalvisk och rationell. Observera att hon ocksa ar framatblickande: Hon handlar sa att hon i framtiden ska fa det sa bra som mojligt, oberoende av vad hon gjort hittills. Att hon ar sjalvisk behover inte behover betyda att hon ar egoist. Men det betyder att hon bara kommer att dela med sig frivilligt om hon bedomer att hon sjalv far det battre just genom att dela med sig. Den har forenklingen av manniskan brukar kallas for homo economicus.

Ekonomi: Studiet av hushallande med knappa resurser.

Homo Economicus: En modell av manniskan. Hon antas vilja maximera sin egen valfard.

De resurser vi talar om har ar arbetskraft, kapital (dvs. maskiner el dyl.) och ravaror. Att de ar knappa betyder att de inte racker till att producera allt man vill ha. Det betyder i sin tur att man maste gora avvagningar mellan olika saker man vill ha. For att fa mer av en sak, maste man ge upp nagonting annat. Om jag t ex vill sova en timme langre, sa ar det omojligt utan att samtidigt ge upp nagonting annat, exempelvis en timmes studerande. Det fi nns alltsa en slags dold kostnad for att sova langre. Den typen av kostnad kallas alternativkostnad. Ett klassiskt ekonomtalesatt ar “det fi nns ingen gratislunch”. Det innebar att, aven om du inte betalar for sjalva lunchen sa maste du anda ge upp tid da du kunde gjort nagot annat.

Resurser: Arbetskraft, kapital och ravaror. Det som star till buds att tillverka varor och tjanster av.

Alternativkostnad: En (dold) kostnad for ett man valjer et alternativ framfor ett anna

1. Introduktion
1.1 Plan

2. Utbud, Efterfrågan och Jämvikt
2.1 Efterfrågan
2.1.1 Efterfrågekurvan
2.1.2 När rör man sig längs efterfrågekurvan, och när skiftar den?
2.2 Utbud
2.2.1 Utbudskurvan
2.3 Jämvikt
2.3.1 Hur man matematiskt finner jämvikten
2.4 Pris- och kvantitetsregleringar
2.4.1 Minimipris
2.4.2 Maximipris
2.4.3 Kvantitetsregleringar

3. Konsumentteori
3.1 Varukorgar och budgetlinjen
3.2 Preferenser
3.3 Indifferenskurvor
3.4 Indifferenskartor
3.5 Den marginella substitutionskvoten
3.6 Indifferenskurvor för perfekta substitut och komplementvaror
3.7 Nyttomaximering: Konsumentens optimala val
3.8 Fler än två varor

4. Efterfrågan
4.1 Individuell efterfrågan
4.1.1 Den individuella efterfrågekurvan
4.1.2 Engel-kurvan
4.2 Marknadens efterfrågan
4.3 Elasticiteter
4.3.1 Priselasticitet
4.3.2 Inkomstelasticitet
4.3.3 Korspriselasticitet

5. Inkomst- och substitutionseffekten
5.1 Normal vara
5.2 Inferior vara

6. Produktion
6.1 Vinstfunktionen
6.2 Produktionsfunktionen
6.2.1 Genomsnitts- och marginalprodukt
6.2.2 Lagen om avtagande marginalprodukt
6.3 Produktion på kort sikt
6.3.1 Produktionskurvan på kort sikt
6.4 Produktion på lång sikt
6.4.1 Den tekniska substitutionskvoten
6.4.2 Den tekniska substitutionskvoten och marginalprodukterna
6.4.3 Skalavkastning

7. Kostnader
7.1 Produktionskostnader på kort sikt
7.2 Produktionskostnader på lång sikt
7.3 Sambandet mellan långsiktiga och kortsiktiga genomsnittskostnader

8. Fullständig konkurrens
8.1 Introduktion
8.2 Villkor för fullständig konkurrens
8.3 Vinstmaximerande produktion på kort sikt
8.3.1 Strategi för att hitta företagets producerade kvantitet på kort sikt
8.3.2 Företagets utbudskurva på kort sikt
8.3.3 Marknadens utbudskurva på kort sikt
8.4 Jämvikt på kort sikt
8.5 Produktion på lång sikt
8.6 Utbudskurvan på lång sikt
8.7 Egenskaper hos jämvikten på en fullständig konkurrensmarknad

9. Marknadsingrepp och välfärdseffekter
9.1 Välfärdsanalys

10. Monopol
10.1 Tillträdesbegränsningar
10.2 Efterfrågan och marginalintäkten
10.3 Vinstmaximum
10.4 Dödviktsförlust vid monopol
10.5 Åtgärder för att reducera marknadsmakt

11. Prisdiskriminering
11.1 Första gradens prisdiskriminering
11.2 Andra gradens prisdiskriminering
11.3 Tredje gradens prisdiskriminering

12. Spelteori
12.1 Grundbegrepp
12.2 Fångarnas dilemma
12.3 Nashjämvikt
12.3.1 Hitta Nashjämvikten för ett spel på matrisform
12.4 Monopol utan etableringshinder
12.4.1 Hitta Nashjämvikten för ett spelträd
12.5 Baklänges induktion

13. Oligopol
13.1 Knäckt efterfrågekurva
13.1.1 Hur uppstår priset i den knäckta efterfrågekurvan?
13.2 Cournot-duopol
13.3 Stackelberg-duopol
13.4 Bertrand-duopol

14. Monopolistisk konkurrens
14.1 Villkor för monopolistisk konkurrens
14.2 Marknadsjämvikt
14.2.1 Kort sikt
14.2.2 Lång sikt

15. Arbetskraft
15.1 Utbud av arbetskraft
15.2 Värdet på arbetskraftens marginalprodukt
15.3 Företagets kortsiktiga efterfrågan på arbetskraft
15.3.1 Fullständig konkurrens på både input- och outputmarknaden
15.3.2 Monopol på outputmarknaden
15.3.3 Monopsoni på inputmarknaden
15.3.4 Bilateralt monopol

16. Allmän jämvikt
16.1 En “Robinson Crusoe” ekonomi
16.2 Effektivitet
16.3 Edgeworth-boxen
16.4 Effektiv konsumtion i en bytesekonomi
16.5 Välfärdsteoremen
16.6 Effektiv produktion
16.7 Transformationskurvan
16.8 Pareto-optimal välfärd
16.8.1 Definition av Pareto-optimal välfärd

17. Val under osäkerhet
17.1 Förväntat värde
17.2 Förväntad nytta
17.3 Riskpreferenser
17.4 Certainty equivalence och riskpremien
17.5 Riskreduktion

18. Externaliteter
18.1 Definition
18.2 Effekten av en negativ externalitet
18.3 Regleringar av marknader med externaliteter

19. Kollektiva varor
19.1 Definition av kollektiva och privata varor
19.2 Den aggregerade betalningsviljan
19.3 Free riding

20. Asymmetrisk information
20.1 Adverse selection
20.1.1 Försäkringar
20.1.2 Begagnade bilar
20.1.3 Signalering och reducering av problem med adverse selection
20.2 Moral hazard
20.2.1 Reducering av problem med moral hazard

21. Nyckelord

22. Index